En del dagar så känner jag att allt hade varit så mycket lättare för alla om jag aldrig hade blivit född, plus att jag hade sluppit all smärta som jag har varit med om här i livet. Det har varit tufft att vara Åsa, eller snarare sagt det är tufft att vara Åsa. Hur mycket skit ska en person behöva ta här i livet? Jag är 28år och jag tycker att jag borde ha uppnått min ranson för länge sen, jag trodde att mitt liv skulle bli annorlunda när jag träffade Mattias. Men så fel jag hade! :( Jag tror att folk tror att dom vet hur jag har det och hur jag har haft det, men det är ju mest bara en fasad som jag visar utåt. Sen finns det ju dom som har haft det värre, men det jag vet är iaf vad jag känner och tycker om mitt liv än så länge. :( Jag vet att det låter som hjärtesorg över någon kille, men det är inte bara det. Jag har hjärtesorg över hur livet har behandlat mig. I allmänhet! Vet inte varför allt jobbigt ska hända mig?! När ska det börja ljusna? När ska det svarta molnet som följer mig försvinna?
När ska min mardröm vara över?
Det får räcka för tillfället... Men jag lovar att det kommer mera.
När ska min mardröm vara över?
Det får räcka för tillfället... Men jag lovar att det kommer mera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar