Mitt så kallade liv

söndag 11 september 2011

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva



Hallå hej allesammans!

Jag vet att jag har skrivit mycket om att jag måste bli mera ego och tänka på mig i första hand, men jag gjorde ju nästan det mest egoistiska man kan göra... När jag försökte ta mitt liv, då tänkte jag inte på någon annan än mig själv... Och det är ju det mest egoistiska och grymmaste man kan göra mot någon annan! Jag känner att jag ångrar att jag gjorde så, men jag kan börja känna att jag är glad att jag inte lyckades! Även fast jag mår som jag mår just nu, så är jag glad att jag lever...



"Även ett långt liv är för kort för att man ska ägna tid åt det som varit..."


Men det rådet som jag har fått är att jag måste släppa all min smärta från det förflutna, det enda jag vet är att det kan bli väldigt svårt så länge jag bor i smärtans mitt punkt, Tärnsjö! Men lyckas jag med det, då klarar jag verkligen allt här i livet... :D


"Man kan inte välja när och hur man ska dö, det enda man kan bestämma är hur man ska leva!"


Det värsta med att jag har mått så dåligt är ju att alla känslor som jag har förträngt från det förflutna kommer upp till ytan igen, och jag antar att jag måste ta itu med dom oxå... För förtränger jag dom igen så kommer dom väl bara fram igen i ett senare skede i livet! Men då är ju den stora frågan vart man ska börja någon stans?!



Det får räcka för tillfället... Men jag lovar att det kommer mera.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Lite uppmuntrande ord:

Stå på dig själv, så kan du få allt vill här i livet. Då kan du även uppnå alla dina drömmar och mål. Ta ingen skit, sluta vara en slagpåse!